RolandPM

Svenskan rapporterar om en studie av Svenskt Näringsliv om lönediskriminering. Resultat: det finns i princip ingen diskriminering mot kvinnor i form av sämre löner. Skillnaderna går att förklara bättre längs andra dimensioner.

Jag har inte granskat studien och är inte beredd att säga varken bu eller bä om saken. Dock ska man konstatera att sanningar kan etableras och överleva i dramatisk kontrast till verkligheten.

Jag pratade häromsistens med Gunnar Strömmer, den viktige rättvisekämpen som driver Centrum för Rättvisa. Han har just vunnit ett mål mot Uppsala Universitet gällande omvänd diskriminering. (Detaljerna i nedanstående redogörelse kan vara något oriktigt. Dock, om de inte är alldeles riktig befinner de sig mycket nära sanningen och förändrar inte andan i själva berättelsen.)

I all sin välvilja bestämde universitetet att trettio platser på juristlinjen skulle öronmärkas till sökande vars båda föräldrar är utlandsfödda.

Bortsett från att detta tillåter en miljonär från USA att plugga juridik i Uppsala, men utesluter en dotter till en sudanesisk pappa och svensk mamma, tycks idén vila på alldeles felaktig grund beträffande sitt grundantagande: studenter med två utlandsfödda föräldrar på juristlinjen är inte särskilt underrepresenterade, om ens alls.

I Stockholm har var fjärde juridikstuderande två utlandsfödda föräldrar.

Strömmer påpekade det fantastiska i att en ’sanning’ kan vara så vedertagen utan att ens vara sann. Samma sak, för att nu sluta detta inläggs cirkel, kan gälla på andra områden. Som beträffande kvinnolöner.

Läs också Svenskans ledare.