RolandPM

Jag har en kolumn i min hemstads tidning, Kristianstadsbladet. I dag skriver jag om Åhus, Texas.

Om du vill köpa Arkimedes och samtidigt Tom Hollands uppmärksammade Marathon kan du nu gå till Bokklubben Clios hemsida. I den stund du tvekar att lätta på plånboken ger Sture Linnér varudeklaration.

Jag har skrivit en kolumn om det stundande amerikanska valet och funderat över de amerikanska krigsfångarnas betydelse för utgången. Svenskan i dag.

I Sundsvalls Tidning skriver Olav Wiström att Arkimedes är “nöjsam och informativ”. Han har också vissa invändningar som jag såklart inte delar.

Jag medverkade för en stund sedan i Studio Ett tillsammans med advokaten Christian Åhlund och Tomas Hammarberg. Ämnet var den nya legala situationen för Guantanamofångarna (och övriga motsvarande fångar i andra amerikanska läger).

Medan Åhlund och Hammarberg exklusivt fokuserade på fångarnas rättigheter försökte jag göra två ytterligare poänger. För det första, att processen som ledde fram till kongressens Military Commission Act härom veckan visar att den exekutiva makten i USA är underställd de dömande och lagstiftande grenarna. Det är en viktig signal som delvis tar udden av kritiken att George W Bush drivit USA i icke-demokratisk riktning sedan 11/9.

För det andra, att de som utkämpar striden, alltså USA, måste ta hänsyn till mer än de tillfångnatagas rättigheter. Dels handlar det om att vara effektiva i kampen, vilket bland annat innebär att kunna inhämta information, dels handlar det om något så prosaiskt som hur det rent praktiskt ska gå till om de femtontusen fångar USA tagit ska ges rätten att få sitt gripande prövat i amerikansk domstol.

Sådant behöver inte Åhlund och Hammarberg ta hänsyn till, men ansvarskännande politiker måste bry sig om verkligheten.

Åhlund gjorde det också lite enkelt för sig genom att hävda att det är tydligt att de tillfångnatagna är legala krigsfångar, samtidigt som han kräver att de får sin sak rättsligt prövad. Dessa båda står nämligen i ett starkt spänningsförhållande till varandra. Krigsfångar hålls till en konflikt är över och skickas sedan hem. Som framgick i programmet är det senare inte helt oproblematiskt - många skulle skickas till tortyr, fängelse och död.

Det är USA:s problem, menade Hammarberg, som krävde av amerikanerna att de gav pengar till fångarna och garanterade deras säkerhet efter att de släppts.

Cocktailpartysnack.

Lyssna på programmet här. Jag dyker upp efter drygt tretton minuter.

På Fjärde Sidan i Expressen skriver jag i dag om Svenskans betydelse för valresultatet och högerns nya tonläge i opinionsbildningen.

Jag har inte skrivit särskilt mycket på bloggen den senaste tiden. Så får det bli. Efter omkring 1500 inlägg, sjutton månader, ett par hundra tusen besökare från sjuttiosju länder och ett par tusen email kommer jag att trappa ner.

Det huvudsakliga skälet är att jag vill göra RolandPM ständigt läsvärd efter min förmåga - eller låta bli. Och just nu har jag så mycket att stå i med skrivande i traditionella sammanhang att jag inte hinner med.

Framöver skriver jag och meddelar saker som har direkt med mitt eget arbete att göra och som kan vara av intresse. Jag funderar också på att göra om RolandPM till en regelrätt hemsida eller möjligen ge ut ett nyhetsbrev istället. Men det sker inte i brådrasket. Ge gärna synpunkter på vad som kan tänkas vara en bra idé som ett framtida forum.

Tack för visat intresse. Det framkallar en stark känsla av ödmjukhet att förstå att det man skriver får konsekvenser och läses av kritiska och kunniga människor. Aldrig har jag märkt det så påtagligt som under tiden med den här bloggen.