Rätt och fel, Lagerbäck
Lars Lagerbäck säger att Sebastian Rajalakso inte är aktuell för EM-truppen. Det verkat vettigt. Jag har inte kunnat se så mycket av målsprutan i Djurgården, men det lilla jag sett tyder inte på att vi har med en ny Zlatan att göra. Jag menar inte att nedvärdera Rajalaksos insats, fem mål på sex matcher i allsvenskan gör man inte av en slump. Men i bollbehandling, touch, och så vidare, framstår han icke desto mindre som något mindre än en internationell supertalang.
Så långt har Lagerbäck alltså rätt, men när han sedan säger att “ingen i världen går från division 1 till landslaget på fem-sex matcher”, då är han ute och cyklar. Det är tvärtom typiskt för de allra största talangerna att de slår igenom nästan över en natt, när den sista poletten plötsligt ramlar ner mentalt eller den sista pannan muskler byggts på, och plötsligt är den anonyme talangen en av världens allra bästa.
Ta en titt på de allra största i olika sporter. Nästan alla har kommit i ett nafs från ingenstans.
Låt mig i sammanhanget påminna om att den då helt okände Bosse Larsson i sin a-lagsdebut gjorde mål första gången han rörde bollen.