RolandPM

Jag föddes 1962 i skånska Åhus, som mellanbarn med en äldre och småningom en yngre syster. Under min uppväxt sysslade jag mest med idrott, framför allt fotboll och simning. Min aktiva karriär som fotbollsspelare förde mig till gamla division två i IFK Kristianstad, under tränaren Tom Prahl. Inom simningen nådde jag mina framgångar på kanten. Jag har jobbat i sex år som heltidsanställd simtränare och stått på kanten för EM-, VM, och OS-medaljörer.

Vid sidan om idrotten läste och skrev jag. Mina första pengar som skribent tjänade jag som sextonåring på Kristianstadsbladet.
1983 började jag vid universitetet i Lund. Jag läste 60 poäng litteraturvetenskap men trivdes inte i det akademiska klimatet. Istället återvände jag till simningen, samtidigt som jag läste journalistutbildningen vid Skurups folkhögskola. Efter det jobbade jag som reporter, redigerare och nattchef vid Blekinge Läns Tidning, Tidningen iDag och Kvällsposten. Dock trivdes jag inte heller inom journalistiken. Vid sidan om jobbet återvände jag till universitetet, där jag läste tjugo poäng idéhistoria och några hundra poäng teoretisk filosofi. Efter att ha undervisat på filosofiska institutionen i alldeles för många år tog jag mig samman och skrev ihop en doktorsavhandling — A Two-Front Battle. Jag vann lagerkransen år 2001.
Sedan dess har jag skrivit böcker och uppfostrat barn, interfolierat med artiklar om politiken och kulturen.

Övriga upplysningar:
Sedan 1998 är jag gift med Marie. Vi har tre barn, Grace, Luke, Samuel. Vi går i kyrkan varje söndag. Katoliker.
Jag bor lika mycket i Kalifornien som i Sverige. Jag röker cigarr och tuggar tobak. Mycket idrottsintresserad, fotboll, football, boxning, simning och baseball. Politiskt konservativ. Bra kock. Mina bästa vänner är: en informatör, en läkare, en bibliotekshöjdare, en kvällstidningschef, en skådis (”Såsom i himlen”, “Saltön”), en programmerare, en grafisk illustratör, en tv-producent, en IT-projektledare (eller nåt), en överliggare i Lund. Jag är en duktig snickare. Jag har läst tjugo poäng logik, tio poäng matematisk logik — svårt att tro idag. När jag var nio år vann jag en tävling i att jonglera med en fotboll, 497 tillslag. I valet 1982 röstade jag på folkpartiet, förra valet röstade jag på kristdemokraterna, däremellan röstade jag inte. Jag skriver poesi.

(Här ett exempel.)

Månen lyser på stranden

Blåfilter som i filmen

Strandkrabbor kilar i sanden

Fåglar, svarta mot molnen

Gryning, en man på en bänk

måsskrik över sig

Vinden tar tag i korvpapper,

vimplarna utanför kiosken

Han vaknar, tänker,

”Det finns något grumligt

i kroppen

Jag blir tunnare

men inte renare.”

Ont i magen, lederna.

Första timmen på dagen

är luften tunn och klar.

Då känner han sin egen stank.

Gammal snickare

Han tänker,

”När man lägger

tak av tegel

växer tidiga misstag

Osynlig millimeter i början

förstör ett liv till slut.”

När jag var 25 skickade jag in en diktsamling till Bonniers, men den blev refuserad. Lektören trodde att jag drev med honom. Jag menade allvar och siktar fortfarande på att ge ut en diktsamling. Vill också skriva romaner, dramer, noveller. När Lars Andersson (underskattad) var kulturchef på Tidningen iDag publicerade han en lång dikt av mig över hela sidan.

Hösten 2005 kom min populärvetenskapliga “Sånt är livet” ut på Norstedts förlag, en bok som ställer frågor om vad livet är och hur det kan förklaras.
För två år sedan kom den vänligt mottagna “Russells kalkon” (Norstedts, 2003), en bok om hur vetenskapen förhåller sig till religionen och kulturen.
För närvarande skriver jag på en biografi om Arkimedes under arbetstiteln “Ge mig en plats att stå på”.
En längre intervju med mig finns att läsa i Kristianstadsbladet, publicerad 040102.

Här är jag tillsammans med Luke. (Fotograf: Örjan Wandér)